Ja, det var ett tag sen. Nu igen. Men nu har jag en bra ursäkt! Jag har varit i Venedig på konstbiennal. Och sett på massa fin och inspirerande konst. Upptäckt nya favoriter. Framför allt ryssen Pavel Pepperstein (som gav mig känslan av båda mina favoriter Tal R och Chris Johanson*) som målat en helsikes massa akvareller som en retrospekt över framtidens monument. Exempelvis "The Antenna for the communication with those who died", som uppfördes år 2999:

Ett helt rum fyllt med sådana alltså. Säkert 40-50 stycken, med lika fantastiska idéer. Men i biennalens "utvalda" utställning hittade jag plötsligt ett helt rum till med diverse Pavelmålningar. Där fastnade dessa i mitt huvud:


En annan favorit från biennalen var isländaren Ragnar Kjartansson, som bodde i sin utställningslokal där och använde den som ateljé och galleri. Han hade målat säkerligen ett 50-tal tavlor, av sin vän enbart iklädd badbyxor i lokalen, som stod utspridda överallt, men det som verkligen påverkade mig var ett intilliggande rum med fem videoprojektioner. De var synkade och visades på varsin vägg runt i hela rummet och varje enskild projektion innehöll två musiker (Ragnar och hans vän igen) som spelade olika instrument, på olika platser i varje projektion, som tillsammans bildade ett band som spelade en låt. Hittade någon som filmat en del av det på youtube, och det blir ju verkligen inte samma känsla som att stå mitt i där, men ändå:



(Jag håller nu på med ett projekt som väl är ganska direkt inspirerat av detta, men eftersom jag inte har den rätta tekniken (fem projektorer och möjligheten att synka dem) så kommer det se väldigt, väldigt annorlunda ut.)

En annan favorit från biennalen var Steve McQueen, som jag kände till sedan tidigare för hans fantastiska film Hunger men inte hade en aning om skulle medverka på biennalen så jag blev lyckligt förvånad när jag såg hans namn utanför Storbrittanniens konsthall. En halvtimmeslång film om livet på biennalområdet under den period då det inte är biennal där. Herrelösa hundar strövar omkring och rotar bland soporna tillsammans med gamla tanter. Ljusskygga män träffas i månljuset. Men denna blogg har fokus på bilder (mina egna iofs, men ändå) och inte text så jag letade upp lite klipp från filmen på youtube. Hittade bara ytterst lite, men Steve McQueen själv är med i dem och förklarar lite vad han tänkt. För mig var det dock mest det filmiska berättandet snarare än vad som berättas som jag inspirerades av, men tyvärr är det inte jättebra exempel på det i klippen, och det är inget ljud alls med. Men okej:



Okej, det var lite inspiration från den senaste tiden. Nästa inlägg kommer innehålla mina egna kreationer.

______________________________________________________________________________________

*Chris Johanson finns representerad i boken Beautiful Losers som jag just lånat, samt dokumentären med samma namn, om konstnärerna i boken - framförallt unga nördar i USA, uppvuxna i skate- och grafitti-kulturen - exempelvis storfavoriter inom film som Spike Jonze och Harmony Korine, som jag just beställt från England. Här är den mycket peppiga trailern:

I somras var jag fattig men upptäckte att jag hade massor med filmrullar att fota upp. Sen när jag fotat upp dem blev de liggande eftersom jag inte hade råd att framkalla dem (förutom de svartvita som jag framkallar här hemma). Men nu är säsongen igång och jag har (lite) pengar igen, så jag lämnade in till framkallning! Och fick ett par riktiga gobitar tillbaks, fastän mysgubben i fotobutiken sa att filmen antagligen var för gammal och förstörd och inte skulle ge något alls . Dessa foton på familjen har jag tagit med min lilla Ikimono (som jag nämnt tidigare):


Jag.


Erik och Jack.


Kristina.

Jag lämnade även in en rulle som jag fotat med min Holga. De flesta bilderna togs på Emmaboda:

Varje helgs höjdpunkt är att gå runt på stans loppmarknader. Idag blev det en svängom på Bellevue marknad, där jag förutom lite dockskåpsbelysning (som tyvärr var lite väl dyr) hittade den här gobiten för en krona. Helt klart värt. Har den redan i iPoden, så jag gick och lyssnade på den på vägen hem genom skogen. Då kommer många idéer till en.



Bonuslänk: Zorba dansar.